Siklus mènstruasi

Ḍâri Wikipèḍia bhâsa Madhurâ, lombhung pangataowan mardhika

Siklus mènstruasi otabâ daur haid iyâ arèya rangkayyan pangobâân sè tèbâ scara alamiyah bân angolang ka sistem rèproḍuksi bâbinè'an, husussâ indung tellor (ovarium) bân rahim (utèrus), sè mungkinnaghi bisa nganḍung. Siklus mènstruasi acakup siklus ovarium bân siklus utèrus. Siklus ovarium ngator proḍuksi sareng paleppasân sèl tellor bân paleppasân èstrogèn bân progèstèron scara terghâ', mènangka siklus utèrus ngator parsiapân bân pangobuân lapisân rahim ḍâlem narèma tellor sè ampon èbuahi mènangka kennengngan alangsunga kanḍungan. Kaḍuwâ' siklus panèka kadhâddhiyân scara abârengngan bân terkoordinasi, biasana alangsung salama 21-35 arè ka orèng binè' dhibâsa kalabân nèlai tengnga 28 arè, bân kadhâddhiyân slama sakètaran 30-45 taon.[1]

Siklus-siklus kasebbhut ègerraaghi bi' hormon-hormon sè èbhântuk bhâdhân scara alami. Hormon pelepas gonadotropin (GnRH) astimulasi paleppasân hormon prangsang folikel (FSH) bân hormon pelutein (LH). FSH bânnya' aberri' perran ḍâlem inisiasi partombuân folikel ovarium, mènangka LH ḍâlem pangâmbangan lanjutân folikel. Samantara ghâpanèka, hormon èstrogèn bân progèstèron astimulasi lapisân rahim sopajhâ matebbel kaangghuy anampung èmbrio mènangka hasèl pâmbuahân. Ènḍomètrium (lapisân rahim kenengan èmbrio katanâm) bhâkal manebbâl bân anyâḍiâaghi lingkungan sè paḍâ kalabân èmbrio, tamaso' pasokân ḍârâ sè ngibâ nutrisi. Nalèka implantasi èmbrio ta' kadhâddhiyân, lapisân rahim taoray saèngghâ ḍârâ ta' katampong polè bân kalowar. Mènstruasi (haid), sè èpicu bi' panoronan kaḍâr progèstèron, aropaaghi prosès paluruhân lapisân rahim bân tandhâ jhâ' kanḍungan ta' dhâddhi.[2]

Sabbhân siklus anḍi' brâmpan fase sè èḍâsarè ka pristiwa ning indung tellor (siklus ovarium) otabâ rahim (siklus utèrus). Siklus ovarium tarḍiri attas fase folikuler, ovulasi, bân fase lutèal, mènangka siklus utèrus tarḍiri attas fase mènstruasi, proliferasi, bân sèkrètori. Sakètaran arè ka empa' bellâs, sèl tellor biasana èlappasaghi ḍâri ovarium. Menarke (haid ḍâ'-aḍâ'na) biasana kadhâddhiyân ka omor 12 taon.[3]

Siklus mènstruasi bisa anyabâbbâghi sabagiyân orèng binè' ngalami gângguân ḍâlem kasaarèanna. Kabbhi bisa ngalami nyerri haid, palunakân soso, kalessoan, bân sindrom pramènstruasi (PMS). Masala lebbi rajhâ kadhi gângguân disforik prahaid bisa kadhâddhiyân ka 3-8% orèng binè'. Pangangghuyân kontrasèpsi hormonal bisa ngaroè siklus mènstruasi.[4]

Siklus bân fase[beccè' | beccè' sombher]

Siklus mènstruasi alèpothi siklus ovarium bân siklus utèrus. Siklus ovarium aghâmbârraghi pangobâân sè tèbâ ka lapisân èndomètrium rahim. Kaḍuwâ' siklus èbâgi dhâddhi brâmpan fase. Siklus ovarium tarḍiri attas fase folikulèr bân lutèal. Mènangka siklus utèrus tarḍiri attas fase mènstruasi, proliferasi, bân sèkrètori. Siklus mènstruasi èyator bi' hipotalamus bân klènjar pituitari ḍâlem otâk. Hipotalamus alâpassaghi GnRH, sè amicu klènjar pituitari antèrior sopajhâ alâpassaghi FSH bân LH . Frèkuènsi bân volume paleppasân GnRH anântoaghi sabrempa bânnya' FSH bân LH sè èhasèllaghi bi' pituitari. Sabellun pubertas, GnRH èlâppassaghi ḍâlem jumla kènè' sè tettep kalabân lajhu sè stabil. Nalèkana pubertas, GnRH molaè  èsèkrèsikna ḍâlem rèntètân paleppasân sè rajhâ. Ka awwâl pubertas, sabâgiyân rajhâ rèntètân sèkrèsi GnRH alangsung èbhâkto tèdhung bân ḍâlem pèrioḍe 3-4 taon, frèkuènsina bisa segghutân saèngghâ acapai pola paleppasân GnRH orèn dhibâsa, iyâ arèya rèntètân sèkrèsi hormon sè tèbâ èbhâkto sèang otabâ malem arè.[5]

Abiddhâ siklus mènstruasi amacem kalabân nilai tengnga 28 arè, sè èbitong ḍâri arè ḍâ’-aḍâ’na periode mènstruasi ka arè ḍâ’-aḍâ’na periode mènstruasi samarèna. Siklus arèya kadhâng ta’ ajhâlân lancar neng awwâl bân ahêr masa rèproduksina orèng binè’. Mènstruasi aropaghi tandhâ jhâ’ bhâdhâna ana’ binè’ molaè berkembang dhâddhi bhâdhâna orèng binè’ dhibâsa sè bisa bereproduksi seksual. Mènstruasi ḍâ’-aḍâ’ èsebbhut menarke, sè kadhâddiyân bâkto omor 12 taon bân mènstruasi bhâdhi kadhâddiyân pan-brâmpan kalè saabit 30-45 taon saterrossâ.[6] Siklus mènstruasi ambu èbilâ menopause,  èbilâ orèng binè’ omor 45-55 taon.[7]

Sombher[beccè' | beccè' sombher]

  1. Siloam Hospitals."Mengenal Menstruasi, Siklus Bulanan yang Dialami Wanita". siloamhospitals.com. 2023-10-25. Aksés 2024-03-03.
  2. "Hormon Pelepas Gonadotropin (GnRH)". my.clevelandclinic.org. 20222-03-18. Aksés 2024-03-03.
  3. "Memahami Fase-fase dalam Siklus Menstruasi". alodokter.com. 2021-10-19. Aksés 2024-03-03.
  4. "5 Jenis Gangguan Menstruasi yang Perlu Diwaspadai". alodokter.com. 2022-02-02. Aksés 2024-03-03.
  5. Richards, J.S. (2018). "The ovarian cycle". Vitamins and Hormones (Review). 107: 1–25. doi:10.1016/bs.vh.2018.01.009. ISBN 978-0-128-14359-9. PMID 29544627.
  6. Lacroix, Amy E.; Gondal, Hurria; Langaker, Michelle D. (2021). Physiology, Menarche. Treasure Island (FL): StatPearls Publishing. PMID 29261991. Èarsèpaghi ḍâri vèrsi asli 2021-12-06. aksès 2024-03-03.
  7. Rodriguez-Landa J (2017). A Multidisciplinary Look at Menopause. Rijeka, Kroasia: IntechOpen. ISBN 978-953-51-3405-3. OCLC 1193045564.