Lompat ke isi

Demam puerperal

Ḍâri Wikipèḍia bhâsa Madhurâ, lombhung pangataowan mardhika
Infeksi pascapersalinan
Streptococcus pyogenes (bola-bola merah) atangghungan aṭṭas bânnya' kasus Sengker nifas sè sara.
Informasi umum
Nyama laènSengker nifas, Sengker marèna alahèr'aghi (rembi'), sepsis maternal, infèksi maternal, infèksi puerperium
SpesialisasiObstetri
SerrènnaAmpona èlakar'aghi bi' cem-macem jennis baktèri[1]
Faktor risikoOperasi sèsar, pecah ketuban dini, persalinan abit, malnutrisi, diabètes[1][2], Faktor risiko kalebbhu operasi sèsar (C-section), keberadaan baktèri tartanto seperti streptokokus grup B è vagina, pecah ketuban dini, ampo alakonè pamerèksa'an vagina, pangangghâlân plasenta bi' manual, bân persalinan abit, è antara faktor laènna.[1][2]
Aspek klinis
Gejala bân toraSengker, nyèlo tabu' bâgiyân bâbâ, keputihan abâu bâceng[1]
RabâtAntibiotik[1]
Distribusi dan frekuensi
Prevalensi11,8 juta[4]
patèan17.900[3]

Sengker puerperal (Inḍonèsia: Demam puerperal) otabâ infèksi pasca nifas panèka infèksi baktèri sè nyerrang saloran rèproduksi binè' samarèna rèmbi' otabâ kaghâgghârân.[1] Tora bân gejala biyasana komighil lebbi ḍâri 38,0 °C (100,4 °F), sake' è tabu', bân bisa metto aing è vagina sè abâu bâceng.[1] Sengker panèka ampona èka'ollè samarèna 24 jhâm bân è dâlem sapolo arè samarèna rèmbi'.

Sala sèttong faktor risiko Sengker puerperal panèka bâdâna baktèri tartanto akadhi streptococcus kelompok B è dâlem vagina.

È taon 2015, èparkèra'aghi bâdâ 11,8 juta kadhâddhiyân infèksi postpartum.

  1. 1,0 1,1 1,2 1,3 1,4 1,5 1,6 "37". Williams Obstetrics (24th ed.). McGraw-Hill Professional. 2014. pp. Chapter 37. ISBN 978-0-07-179893-8.
  2. 2,0 2,1 WHO recommendations for prevention and treatment of maternal peripartum infections (PDF). World Health Organization. 2015. p. 1. ISBN 978-92-4-154936-3. PMID 26598777. Archived (PDF) from the original on 2016-02-07.
  3. GBD 2015 Mortality and Causes of Death Collaborators (8 October 2016). "Global, regional, and national life expectancy, all-cause mortality, and cause-specific mortality for 249 causes of death, 1980–2015: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2015". Lancet. 388 (10053): 1459–1544. doi:10.1016/s0140-6736(16)31012-1. PMC 5388903. PMID 27733281.
  4. GBD 2015 Disease and Injury Incidence and Prevalence Collaborators (8 October 2016). "Global, regional, and national incidence, prevalence, and years lived with disability for 310 diseases and injuries, 1990-2015: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2015". Lancet. 388 (10053): 1545–1602. doi:10.1016/S0140-6736(16)31678-6. PMC 5055577. PMID 27733282.

Maosan totongghâ

[beccè' | beccè' sombher]
  • Chaim W, Burstein E (August 2003). "Postpartum infection treatments: a review". Expert Opinion on Pharmacotherapy (review). 4 (8): 1297–313. doi:10.1517/14656566.4.8.1297. PMID 12877638. S2CID 26781321.
  • French L (August 2003). "Prevention and treatment of postpartum endometritis". Current Women's Health Reports (review). 3 (4): 274–9. PMID 12844449.
  • Calhoun BC, Brost B (June 1995). "Emergency management of sudden puerperal fever". Obstetrics and Gynecology Clinics of North America (review). 22 (2): 357–67. doi:10.1016/S0889-8545(21)00185-6. PMID 7651676.