Lompat ke isi

Demam puerperal

Ḍâri Wikipèḍia bhâsa Madhurâ, lombhung pangataowan mardhika
Infeksi pascapersalinan
Streptococcus pyogenes (bola-bola merah) atangghungan aṭṭas bânnya' kasus Sengker nifas sè sara.
Informasi umum
Nyama laènSengker nifas, Sengker marèna alahèr'aghi (rembi'), sepsis maternal, infèksi maternal, infèksi puerperium
SpesialisasiObstetri
SerrènnaAmpona èlakar'aghi bi' cem-macem jennis baktèri[1]
Faktor risikoOperasi sèsar, pecah ketuban dini, persalinan abit, malnutrisi, diabètes[1][2], Faktor risiko kalebbhu operasi sèsar (C-section), keberadaan baktèri tartanto seperti streptokokus grup B è vagina, pecah ketuban dini, ampo alakonè pamerèksa'an vagina, pangangghâlân plasenta bi' manual, bân persalinan abit, è antara faktor laènna.[1][2]
Aspek klinis
Gejala bân toraSengker, nyèlo tabu' bâgiyân bâbâ, keputihan abâu bâceng[1]
RabâtAntibiotik[1]
Distribusi dan frekuensi
Prevalensi11,8 juta[3]
patèan17.900[4]

Sengker puerperal (Inḍonèsia: Demam puerperal) otabâ infèksi pasca nifas panèka infèksi baktèri sè nyerrang saloran rèproduksi binè' samarèna rèmbi' otabâ kaghâgghârân.[1] Tora bân gejala biyasana komighil lebbi ḍâri 380 °C (716 °F), sake' è tabu', bân bisa metto aing è vagina sè abâu bâceng.[1] Sengker panèka ampona èka'ollè samarèna 24 jhâm bân è dâlem sapolo arè samarèna rèmbi'.

Sala sèttong faktor risiko Sengker puerperal panèka bâdâna baktèri tartanto akadhi streptococcus kelompok B è dâlem vagina.

È taon 2015, èparkèra'aghi bâdâ 11,8 juta kadhâddhiyân infèksi postpartum.

  1. 1 2 3 4 5 6 7 "37". Williams Obstetrics (24th ed.). McGraw-Hill Professional. 2014. pp. Chapter 37. ISBN 978-0-07-179893-8.
  2. 1 2 WHO recommendations for prevention and treatment of maternal peripartum infections (PDF). World Health Organization. 2015. p. 1. ISBN 978-92-4-154936-3. PMID 26598777. Archived (PDF) from the original on 2016-02-07.
  3. GBD 2015 Disease and Injury Incidence and Prevalence Collaborators (8 October 2016). "Global, regional, and national incidence, prevalence, and years lived with disability for 310 diseases and injuries, 1990-2015: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2015". Lancet. 388 (10053): 1545–1602. doi:10.1016/S0140-6736(16)31678-6. PMC 5055577. PMID 27733282.
  4. GBD 2015 Mortality and Causes of Death Collaborators (8 October 2016). "Global, regional, and national life expectancy, all-cause mortality, and cause-specific mortality for 249 causes of death, 1980–2015: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2015". Lancet. 388 (10053): 1459–1544. doi:10.1016/s0140-6736(16)31012-1. PMC 5388903. PMID 27733281.

Maosan totongghâ

[beccè' | beccè' sombher]