Demam puerperal
Robâ
Infeksi pascapersalinan | |
---|---|
![]() | |
Streptococcus pyogenes (bola-bola merah) atangghungan aṭṭas bânnya' kasus Sengker nifas sè sara. | |
Informasi umum | |
Nyama laèn | Sengker nifas, Sengker marèna alahèr'aghi (rembi'), sepsis maternal, infèksi maternal, infèksi puerperium |
Spesialisasi | Obstetri |
Serrènna | Ampona èlakar'aghi bi' cem-macem jennis baktèri[1] |
Faktor risiko | Operasi sèsar, pecah ketuban dini, persalinan abit, malnutrisi, diabètes[1][2], Faktor risiko kalebbhu operasi sèsar (C-section), keberadaan baktèri tartanto seperti streptokokus grup B è vagina, pecah ketuban dini, ampo alakonè pamerèksa'an vagina, pangangghâlân plasenta bi' manual, bân persalinan abit, è antara faktor laènna.[1][2] |
Aspek klinis | |
Gejala bân tora | Sengker, nyèlo tabu' bâgiyân bâbâ, keputihan abâu bâceng[1] |
Rabât | Antibiotik[1] |
Distribusi dan frekuensi | |
Prevalensi | 11,8 juta[4] |
patèan | 17.900[3] |
Sengker puerperal (Inḍonèsia: Demam puerperal) otabâ infèksi pasca nifas panèka infèksi baktèri sè nyerrang saloran rèproduksi binè' samarèna rèmbi' otabâ kaghâgghârân.[1] Tora bân gejala biyasana komighil lebbi ḍâri 38,0 °C (100,4 °F), sake' è tabu', bân bisa metto aing è vagina sè abâu bâceng.[1] Sengker panèka ampona èka'ollè samarèna 24 jhâm bân è dâlem sapolo arè samarèna rèmbi'.
Sala sèttong faktor risiko Sengker puerperal panèka bâdâna baktèri tartanto akadhi streptococcus kelompok B è dâlem vagina.
È taon 2015, èparkèra'aghi bâdâ 11,8 juta kadhâddhiyân infèksi postpartum.
Sombher
[beccè' | beccè' sombher]- ↑ 1,0 1,1 1,2 1,3 1,4 1,5 1,6 "37". Williams Obstetrics (24th ed.). McGraw-Hill Professional. 2014. pp. Chapter 37. ISBN 978-0-07-179893-8.
- ↑ 2,0 2,1 WHO recommendations for prevention and treatment of maternal peripartum infections (PDF). World Health Organization. 2015. p. 1. ISBN 978-92-4-154936-3. PMID 26598777. Archived (PDF) from the original on 2016-02-07.
- ↑ GBD 2015 Mortality and Causes of Death Collaborators (8 October 2016). "Global, regional, and national life expectancy, all-cause mortality, and cause-specific mortality for 249 causes of death, 1980–2015: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2015". Lancet. 388 (10053): 1459–1544. doi:10.1016/s0140-6736(16)31012-1. PMC 5388903. PMID 27733281.
- ↑ GBD 2015 Disease and Injury Incidence and Prevalence Collaborators (8 October 2016). "Global, regional, and national incidence, prevalence, and years lived with disability for 310 diseases and injuries, 1990-2015: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2015". Lancet. 388 (10053): 1545–1602. doi:10.1016/S0140-6736(16)31678-6. PMC 5055577. PMID 27733282.
Maosan totongghâ
[beccè' | beccè' sombher]- Chaim W, Burstein E (August 2003). "Postpartum infection treatments: a review". Expert Opinion on Pharmacotherapy (review). 4 (8): 1297–313. doi:10.1517/14656566.4.8.1297. PMID 12877638. S2CID 26781321.
- French L (August 2003). "Prevention and treatment of postpartum endometritis". Current Women's Health Reports (review). 3 (4): 274–9. PMID 12844449.
- Calhoun BC, Brost B (June 1995). "Emergency management of sudden puerperal fever". Obstetrics and Gynecology Clinics of North America (review). 22 (2): 357–67. doi:10.1016/S0889-8545(21)00185-6. PMID 7651676.