Lompat ke isi

Sel (biologi)

Ḍâri Wikipèḍia bhâsa Madhurâ, lombhung pangataowan mardhika

Ḍâlem biologi, sèl panèka kompolan matèri palèng sadherhana se bisa oḍi' bân aropa'aghi unit panyoson sadhâjâ Maklok oḍi'.[1][2] Sèl bisa ngalakonè sadhâjâ aktivitas kaoḍi'an bân sabâgiyân bânnya' rèaksi kimia ka'angghuy ajâgâ kaoḍi'an è ḍâlem sèl.[3][4]

Organisme bisa aropa organisme uniseluler (asoson attas sèl tongghâl),[5] akadhi baktèri bân amoeba bân organisme multiselulèr, tamaso' tombuwân, kèbân, manossa. Organismw multisèlulèr aèssè bânnya' macem sèl terspesialisasi kalabân fungsina bâng-sèbâng.[1] bhâdhânna manossa asoson attas lebbi ḍâri 1013 sèl.[5] Nangèng, sadhâjâna bhâdhânna sadhâjâ organisme asalla ḍâri hasèl pembelahan sèttong sèl. Contona, bhâdhânna baktèri asalla ḍâri pembelahan sèl baktèri korbhina, sabâtara bhâdhânna tèkos asalla ḍâri pembelahan sèl tellor sè èbuwâè korbhina.

Sèl-sèl è ḍâlem organisme multiselulèr ta' bhâkal abit oḍi' manabi kadhibi'an.[1] Sèl-sèl sè paḍâ èkelompo'aghi dhâddhi jaringan, sè abhângon organ bân saterrossa sistem organ sè abhângon bhâdhânna organisme. Contona, sèl otot jhântong abentu' jaringan otot jhântong è organ jhântong sè aropa'aghi bâgiyân ḍâri sistem sirkulasi è ḍâlem bhâdhânna manossa. Sabâtara jârèya, sèl-sèl dhibi' asoson ḍâri komponèn sè èsebbhut organèl.[6]

Sel sè palèng kenik sè èkennal manossa panèka bakteri Mycoplasma kalabân ḍiamèter 0,0001 kantos 0,001 mm,[7] sabâtara sala sèttong sèl sè bisa èoladhi kalabân soca panèka tellor ajâm sè ghi' ta' èyèrremmè. Nangèng, sabâgiyân bânnya' sel bâḍâ è antarana 1 bân 100 μm (0,001–0,1 mm) è ḍiamèter bân namong bisa èoladhi kalabân mikroskop.[8] Panemmowan bân panelitian awwâl sèl èmajuaghi kalabân penemuan bân penyempurnaan mikroskop è abad ke-17. Robert Hooke lu-ghâllu ngajhârè bân anyamaè sèl è taon 1665 bâkto ngoladhi sèttong potong gabus (kolè'na kaju ek) è bâbâ mikroskop kalabân perbesaran 30x.[4] Namong, tèori sèl mènangka unit kaoḍi'an bhuru èrumusaghi para' ḍuwâ' abad saterrossa sareng Matthias Schleiden bân Theodor Schwann. Saterrossa, sel èpalajhâri è cabang biologi sè èsebbhut biologi sèl.

Sadhâjâ sel èbâtessè sareng membran sè èsebbhut membran plasma, sabâtara è ḍâlem sel èsebbhut sitoplasma.[9] Sabbhân sel, è sèttong tahap è ḍâlem kaoḍi'anna, aghâdhuwi DNA mènangka bahan sè bisa èwarisaghi sè ngator aktivitas sel.[10] Salaèn jârèya, sadhâjâ sel aghâdhuwi sosonan sè èsebbhut ribosom sè aghuna ḍâlem aghâbây protein sè bhâkal èghuna'aghi mènangka katalis è bânnya' rèaksi kimia è ḍâlem sel kasebbhut.[5]

sabbhân organisme asoson ḍâri sala sèttong ḍâri ḍuwâ' macem sel sè bhidhâ: sel prokariotik otabâ sel eukariotik. Ḍuwâ' macem sel panèka èbhândhingaghi ḍâri posisi DNA è ḍâlem sel; Kabânnya'an DNA è eukariota ètotop sareng membran organel sè èsebbhut inti, è bâkto prokariota ta' andi' inti. Namong baktèri bân arkèa sè aghâdhuwi sel prokariotik, sabâtara protista, tombuwân, jamur, bân kèbân aghâdhuwi sel eukariotik.[7]

  1. 1,0 1,1 1,2 Campbell, Reece & Mitchell 2002, p. 112
  2. Fried & Hademenos 2006, p. 35
  3. Sloane 2003, p. 34
  4. 4,0 4,1 Campbell, Reece & Mitchell 2002, p. 4
  5. 5,0 5,1 5,2 Alberts et al. 2002, "The Universal Features of Cells on Earth"
  6. Campbell, Reece & Mitchell 2002, p. 3
  7. 7,0 7,1 Campbell, Reece & Mitchell 2002, p. 116
  8. Campbell, Reece & Mitchell 2002, p. 113
  9. Kratz 2009, p. 17
  10. Campbell, Reece & Mitchell 2002, p. 6

Ḍâftar Pustaka

[beccè' | beccè' sombher]
  • Alberts, B.; Johnson, A.; Lewis, J.; Raff, M.; Roberts, K.; Walters, P. (2002). Molecular Biology of the Cell (in Inggris) (4 ed.). New York: Garland Science.
  • Campbell, N.A.; Reece, J.B.; Mitchell, L.G. (2002). Biologi. Vol. 1. Diterjemahkan oleh R. Lestari dkk. (5 ed.). Jakarta: Erlangga. ISBN 9796884682.