Radhin Adipati Aria Martanagara
| Carèta oḍi' | |
|---|---|

Radhin Adipati Aria Martanagara otabâ Marta Negara (9 Pèbruwari 1845- 2 Sèptember 1926) iyâ arèya Bhupatè kasepolo Kabhupatèn Bânḍung. Martanagara rèya katoronan ḍâri Sumèḍang sè aropa'aghi ana' ḍâri Bhupatè R.A. Kusumahdilaga bân Radhin Tejamirah.[1]
Awwal Kaodi'ânna
[beccè' | beccè' sombher]Martanagara aropa'aghi ana' kalèma' ḍâri lèma' satarètanan. Kaempa' kaka'en sèlaen la dhingghâl omor kaaḍâ' bâkto ghi' omor dutaon. È omor balita, Martanagara èrabât bi' anomma, Radhin Adipati Surianagara bân èsonnat è Pendopo Kabhupatèn Sumèḍang.[2]
È ahèr taon 1857, Martanagara perna odi' è romana Radhin Saleh kaangghuy sakola bân perna ngallè sakola ka Semarang. È taon 1859, Martanagara bâli ka Batavia.[3]
Lakon è politik
[beccè' | beccè' sombher]Sabelluna bân è bâkto jabatanna dhâddhi Bhupatè Bandung, Martanagara mèmpen sajomla kalakowan bhângonan sajomla infrastuktur. Kalakowan ḍâ'-kaḍâ'na sè Martanagara pèmpèn arèya bhângonan ghlâdâk Bayabang semi-permanen sè èghâbây ḍâri bhâmbhu sè mangaè' Kabhupatèn Cianjur bân Kabhupatèn Bandung Bârâ' è taon 1890.[4] Bhângonan ghlâdâk permanen rèya èlanjutaghi bi' Wiranatakusumah V dhâddhi Bhupatè Cianjur è tson 1917 bân marè sabelunna Martanagara dhigghâl omor otabâ pan-brâmpan arè samarèna Sèptember 1926. Namong, ghlâdâk rèya èlang polana Bayabang la tasellem Waduk Cirata.[4]
Sabelluna dhâddhi Bhupatŕ Bandung, Martanagara marè dhâddhi Patih kaangghuy Afdeeling Mangunreja è taon 1883 aḍâsarraghi Besluit N°18 pertangghâl 29 April 1883.[2]
Martanagara molana èmèntaè bi' Kabulâ Residen Mangunreja sè anyama Revenswal è bulân Mèi 1893. Revenswal mènta Martanagara dhâddhu Bhupatè Bandung kaangghuy aghântè'è R.A. Kusumahdilaga sè la dhigghâl omor è bulân April sè bingkèng.[2]
Martanagara masaroju' proposal bhângonan sakola hosos babinè' sè èajuaghi bi' Radhin Dewi Sartika, sè pas maddhâk è 16 Januwari 1940.[5]
Gellar
[beccè' | beccè' sombher]- Martanagara, 9 Pebruwari 1845
- Radhin Martanagara
- Radhin Aria Martanagara, molaè ḍâri 12 Pèbruwari 1892[2]
Karjâ
[beccè' | beccè' sombher]- Wawancara Batara Rama, 1887
- Wawancara Angling Darma, 1902
- Piwulang Barata Sunu, 1918 (Sunda) Babad Sumedang, 1921, ḍâlem horop pegon
- Rama Medal, Batavia: Balai Pustaka, 1940
Otobiografi
[beccè' | beccè' sombher](Sunda) Babad Radhin Adipati Aria Martanagara, Bandung: Aurora, Oktober 1924, ḍâlem horop latèn.[2]
Sombher
[beccè' | beccè' sombher]- ↑ Bale 001 (2016-04-23). "Bupati Bandung Ini Selamat Dari Berbagai Upaya Pembunuhan (2)". Bale Bandung (in Indonesia). Retrieved 2025-12-30.
{{cite web}}: CS1 maint: numeric names: authors list (link) - ↑ 2,0 2,1 2,2 2,3 2,4 Anggraeni, Erika; Andriyanty, Reny (2021-10-30). "ANALISIS FAKTOR YANG MEMPENGARUHI WFH PEGAWAI DIREKTORAT KURSUS DAN PELATIHAN DIREKTORAT JENDERAL PENDIDIKAN VOKASI KEMENTERIAN PENDIDIKAN DAN KEBUDAYAAN RI JAKARTA". Mediastima. 27 (2): 96–109. doi:10.55122/mediastima.v27i2.296. ISSN 2746-6493.
- ↑ Fu Lan, Yap (2013-10-14). "Veven Sp. Wardhana, Budaya Massa, Agama, dan Wanita, Jakarta: Kepustakaan Populer Gramedia, 2013, 228 hlm". DISKURSUS - JURNAL FILSAFAT DAN TEOLOGI STF DRIYARKARA. 12 (2): 307–309. doi:10.36383/diskursus.v12i2.112. ISSN 2580-1686.
- ↑ 4,0 4,1 Resmadi, Idhar; Yuliar, Sonny (2014-08). "KAJIAN DIFUSI INOVASI KONVERGENSI MEDIA DI HARIAN PIKIRAN RAKYAT". Jurnal Sosioteknologi. 13 (2): 110–118. doi:10.5614/sostek.itbj.2014.13.2.5. ISSN 1858-3474.
{{cite journal}}: Check date values in:|date=(help) - ↑ Good News From Indonesia. "Biografi Raden Dewi Sartika, Pahlawan Pendidikan Perempuan". Good News From Indonesia (in Indonesia). Archived from the original on 2025-04-16. Retrieved 2025-12-30.