Plato
![]() | |||
Asmana ḍâlem bhâsa asli | (grc) Πλάτων ![]() | ||
---|---|---|---|
Carèta oḍi' | |||
Èlahèraghi | (grc) Ἀριστοκλῆς ![]() 428 SM ↔ 427 SM ![]() Athena (id) ![]() ![]() | ||
Sèdhâ | 348 SM ↔ 347 SM ![]() Athena (id) ![]() ![]() | ||
Tempat pemakaman (id) ![]() | nilai tidak diketahui ![]() | ||
387 SM – 347 SM – Speusippos (id) ![]() ![]() | |||
Kegiatan (id) ![]() | |||
Spesialisasi (id) ![]() | Filsafat (id) ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() | ||
Pekerjaan (id) ![]() | Filsuf (id) ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() | ||
Periode | Yunani Kuno (id) ![]() ![]() | ||
Genre (id) ![]() | Platonic dialogue (en) ![]() ![]() | ||
Aliran (id) ![]() | Platonisme (id) ![]() ![]() | ||
Murid dari (id) ![]() | Sokrates, Theodoros of Cyrene (en) ![]() ![]() ![]() ![]() | ||
Murid (id) ![]() | Aristoteles, Axiothea of Phlius (en) ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() | ||
Dipengaruhi oleh (id) ![]() | Sokrates, Herakleitos (id) ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() | ||
Olahraga (id) ![]() | Greek wrestling (en) ![]() ![]() | ||
Karya kreatif (id) ![]() | |||
| |||
Keluarga (id) ![]() | |||
Orang tua (id) ![]() | Ariston of Athens (en) ![]() ![]() ![]() ![]() | ||
Saudara (id) ![]() | Potone (en) ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() | ||
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Plato (bhâsa Yunani: Πλάτων) (lahèr ra-kèra 427 SM - ningghâl omor ra-kèra 347 SM) iyâ arèya orèng filsuf bân matematikawan Yunani, saccara spesifik ḍâri Athena. È abâs ḍâri pandangânna sajjhârâ filsafat, Plato tamaso' ka filsuf Yunani Kuno. Plato iyâ arèya panyerrat philosophical dialougues bân sè majhâghâ ḍâri Akademi Platonik è Athena, sakolaan rajâ kapèng sèttong è dhunnya bârâ'.[1]
Plato colli and makkenda è yâkènè paḍâ bân orèng filsuf sè merranè ḍâlem kembangnga filsafat Yunani Kuno bân filsafat bârâ' saccara omom. Sombângan sè rajâ paḍâ è berri' bi' ghuru Plato, iyâ arèya Sokrates, bân morèd Plato, iyâ arèya Aristoteles.[1] Salaènna orèng filsuf, Plato paḍâ è kennal klabân sala sèttong tokang sabâ'na dhâsar aghâma bârâ'bân spiritualitas.[2] Pèkkèrânna Plato è kembangngaghi dhâddhi Neoplantonisme bi' Plotinus bân Porphyry. Neoplantonisme aberri' pangaro rajâ ka parkembangânna Kristianitas, otamana ngarowaghi pamèkèrra para Bapa Gereja kadhi Agustinus. Filsuf Alfred North Whitehead noro' bhunga ka Plato sambi ngoca', "Bâbâthek omom sè palèng aman ḍâri tradisi filosofis Eropa iyâ arèya tradisi sè tamaso' ḍâri catetdhân soko untuk Plato ".
Sokrates bânnya' mangaroè pèkkèrânna Plato. Karjâ na sè palèng bânnya'è kennal iyâ arèya Republik (ḍâlem bhâsa Yunani Πολιτεία otabâ Politeia, "negeri") sè è ḍâlemma aèssè uraian ghâris rajâ pandangânna è kadhâddhiyân "ideal". [Butuh rujukan] Plato paḍâ nolès 'Hukum' bân bânnya'dialog sè èssèna iyâ arèya Sokrates kadhi peserta otama. [Butuh rujukan] Sala sèttong parompamaan Plato sè terkenal iyâ arèya parompamaan tentang orèng sè è ghuwâ. Cicero ngoca'aghi Plato scribend est mortuus (Plato adhingghâl omor bâkto nolès).
Sombher
[beccè' | beccè' sombher]- ↑ 1,0 1,1 Tjahjadi,Simon Petrus L., Petualangan IntelektualYogyakarta: Kanisius.2004. ISBN 979-21-0460-7 2025-01-13.
- ↑ Foucault, Michel (2005). The Hermeneutics of the Subject. Palgrave Macmillan. hlm. 17.. 2025-01-13.