Masjid Al-Khadra
masjid (id) | ||||
|---|---|---|---|---|
| Tempat (id) | ||||
| Negara (id) | Palestina (id) | |||
| Daerah (id) | Tepi Barat (id) | |||
| Kegubernuran di Otoritas Nasional Palestina (id) | Kegubernuran Nablus (id) | |||
| Kotta | Nablus (id) | |||
| Naghârâ | Palestina (id) | |||
| Sejarah | ||||
| Pembuatan (id) | 1288 | |||
Masjid Al-Khadra (bhâsa Arab: مسجد الخضرة, èromanisasi: Masjid al-Khadra, artèna: "Masjid bhiru") jhughân èkennal akadhi Masjid Hizn Sidna Yaq'ub (Partèlan: "Kasossa'an Gustè kulâ sadâjâ Ya'qub"), panèka masjid sè bâḍâ è lereng bâbâ Ghunong Gerezim è bâgiyân bârâ' lao' Kotta toa Nablus, Tebing Bârâ', Palestina. Masjid panèka abânto' persegi lanjhâng. kalabân menara sè tengghina 30 mèter. [1]
Sajhârâ
[beccè' | beccè' sombher]Metorot adhât Moslem lokal, masjid panèka è bhângon è kennengngan Ya'qub anangès saamponna ètonjhuaghi jubana Yusup sè acècèran ḍârâ, sè èmaksod jhâ' Yusup ampon èserrang bân èpate'è. È seddi'en kanan taneyan masjid, bâḍâ kamar kèni’ sè èkaparcajhâ mènangka kennengnganna Yakub toju’ sambi nangès. [2]Mèlana, masjid panèka jhughân èkennal sareng "Kasossa'an Gustè kulâ sadâjâ Ya'qub". [3]
Metorot adhât Samaritan, Masjid Al-Khadra awwâla aropaaghi sinagoga sè èancorraghi sareng Tentara Salib. Orèng-orèng parcajâ jhâ' nyamana è bhâsa Arabbâ, "Al-Khadra" ("Bhiru"), asèlla ḍâri istilah Samaria "Mahallat Khadra" ("Kennengngan sè bhiru"). [4]Arkeolog Michael Avi-Yonah atentoaghi Masjid Al-Khadra mènangka sinagoga sè èbhângon sareng Imam Agung Samaria Akbon è taon 362 M.
Sinagoga panèka èbhângon polè è taon 1137 sareng Ab Giluga, orèng Samaria ḍâri Acreh. Namon, pan-bârâmpan sarjana Bârâ' parcajâ jhâ' è taon 1170-an, è kennengan panèka bâḍâ ghârèja bân menara lonceng tentara Salib, maènga' bâḍâna unsur bhânbonan Gotik è ḍâlem bâgiyân masjid samangkèn. [5] Ahli geografi Arab Yaqut al-Hamawi nyatet jhâ' è taon 1225, è bâkto Nablus bâḍâ è bâbâna kakoadhân pamarenta'an Ayyubid, Bhângonna panèka èpabhâli dhâddhi sinagoga Samaria, sè èjhârbâ'aghi akadhi "masjid agung" sè èhormate sareng orèng Samaria. [6]Prasasti è bhâsa Samaritan sè ètemmo è gheḍḍhung menara ka'dinto èmolaè ḍâri jhâman satèya .
È taon 1242, Ksatria Templar marosak bhângonna, bân è taon 1260, Bhângonna panèka èpaancor sareng orèng Mongol. [7] È taon 1290, bhângonan panèka èobâ dhâddhi masjid sareng Kesultanan Mamluk, è bâbâna pamarenta'an Sultan Qalawun, mènangka sè èbuktèaghi sareng prasasti peresmian sè ètemoèmasjid. Kabânnya'an struktur masjid ècerminaghi bhângonan Mamluk sareg mihrab è ḍâlemma. [8]
Intifada kaduwâ'
[beccè' | beccè' sombher]Metorot pamarèntah Palestina bân organisasi Gush Shalom, è bâkto Intifada Kaduwâ', è ḍâlem perrang Nablus è taon 2002, buldoser Israèl maancor 85% ḍâri bhângona masjid, è antarana mihrab jhâman Mamluk. [9] Imam samangkèn, Maher Kharaz (macan potè), èpecat ḍâri jabatanna sareng Otoritas Palèstina è taon 1996 è ḍâlem sopajâ tekan ka para iman militan, namong marena èangkat polè è taon 2006. [10] [11]Kharaz panèka orèng angghuta angghuta Hamas teros terang anantang Fatah bân se'ghut nantang Otoritas è ḍâlem khotbah Juma'atna. [12]Akherra ètangkep è tangghâl 23 Sèptèmber 2007 è ḍâlem kalakoan penegakan sè èpimpin Hamas sè èlakoni sareng Fatah.[13] [14]
Sombher
[beccè' | beccè' sombher]- ↑ Setya, Devi. "5 Masjid Bersejarah di Palestina, Tersebar di Kota Nablus hingga Gaza". detikhikmah (in Indonesia). Retrieved 2026-04-01.
- ↑ "Genesis 37:31 - Jacob Mourns Joseph". Bible Hub. Retrieved 2026-04-01.
- ↑ "Genesis 37:31 - Jacob Mourns Joseph". Bible Hub. Retrieved 2026-04-01.
- ↑ Setya, Devi. "5 Masjid Bersejarah di Palestina, Tersebar di Kota Nablus hingga Gaza". detikhikmah (in Indonesia). Retrieved 2026-04-01.
- ↑ Pringle, 1993, p.111
- ↑ Le Strange, G. (Guy) (1890). Palestine under the Moslems; a description of Syria and the Holy Land from A.D. 650 to 1500. Translated from the works of the mediaeval Arab geographers. Robarts - University of Toronto. London A.P. Watt.
- ↑ "Masjid Al-Khadra" (in American English). 2020-01-29. Retrieved 2026-04-01.
- ↑ Setya, Devi. "5 Masjid Bersejarah di Palestina, Tersebar di Kota Nablus hingga Gaza". detikhikmah (in Indonesia). Retrieved 2026-04-01.
- ↑ Gresh (2004) p 171
- ↑ Ha'aretz Diarsipkan 2008-12-05 di Wayback Machine. 30 June 2007 Hamas preacher defies PA gov't ban on incitement in mosques By The Associated Press
- ↑ Wayback Machine (in Indonesia), 2026-03-05, retrieved 2026-04-01
- ↑ Associated Press (in Indonesia), 2024-11-08, retrieved 2026-04-01
- ↑ Seattle Times 1 November 2007 Abbas takes textbook approach to security By Karin Laub The Associated Press
- ↑ Guardian 2 November 2007 Fatah targets mosques in latest anti-Hamas campaign