Madelon Székely-Lulofs
Magdalena Hermina (Madelon) Székely-Lulofs panèka pangarang sè bhângsa Bâlândhâ sè kasohor polana nolès novèl sè nyarèta'aghi kaoḍi'ân Hindia Bâlândhâ.[1]
Karya
[beccè' | beccè' sombher]Rubber, Roman uit Deli
[beccè' | beccè' sombher]Novèl partama Mandelon ka'dinto nyarèta'aghi kaoḍi'ân parkebbhunan karèt è taon 1920-an.[2] Madelon aghâmbhâraghi kontras antarana kaoḍi'ân orèng kolè' potè sè ghenna' sareng kasoghiyân bân masyarakat pribhumè mènangka panglako. Rubber panèka novèl Madelon palèng kasohor. Kantos taon 1992, Rubber è terbitaghi ulang bâllu bellâs kalè.[3]
Koelie
[beccè' | beccè' sombher]Koelie panèka novèl kaḍuwâ' Madelon sè terbit è taon 1932.
Sèttong kana' ngodâ Jhâbâ anyama Roekie dhâddhi tokoh otama.[4] Roekie molaè alako è tana Deli mènangka panglako. Awwâlla, salèrana serrèng arassa lapar bân ollè tèngka korang bhâghus ḍâri mandor. Saellana aon-taon, salèrana arassa biyasa ka kalakowânna. Tapè, gâji sè èkaollè sabâgiyân rajâ èpataḍâ' ghâbây judi. Bâkto ampon dhibâsa, salèrana akabin sareng kanca binè'na sè paḍâ panglako bân molaè nyèmpen pèssè ghâbây mellè tana è Jhâbâ. Salèrana suksès makompol pèssè bân arancana ghâbây molè ka roma asalla. Tapè è bâkto malem sabelluna mangkat, Roekie kala ajudi bân mataḍâ' sakabbhina pèssè kasebbhut.[5]
Novèl ka'dinto aghâmbhâraghi kalakowânna panglako è Deli bâkto ghânèka. Madelon aghâmbhâraghi kadhâddhiyân sè salèrana saksè'è dhibi' è kaoḍi'ân saongghuna ḍâlem novèl ka'dinto. Hal ghânèka madhâddhi tokoh kolonial Bâlândhâ korang lèbur ka novèl kasebbhut. Orèng ka'dissa' tako' citrana mènangka kolonial cacat è pèkkèranna sè maca.[6] Mètorot Maaike Meijer, novèl ka'dinto fokus ka rasisme bân kolonialisme.[7] Èkatèlah ḍâri parbhândhingan panglako sè akolè' petteng sareng kèbân, mapaḍâ kolè' panglako sareng tana becca, bân kaoḍi'ân pendidikan sè èyangghep ta' majhu.[8]
Kantos 1985, novèl ka'dinto è terbitaghi ulang ennem kalè.
Tjoet Nya Din, de Geschiedenis van Atjehse Vorstin
[beccè' | beccè' sombher]Novèl ka'dinto nyarèta'aghi parjuwangan Cut Nyak Dhien alabân kolonial Bâlândhâ. Novèl ka'dinto pas èkaghâbây film è taon 1988.[9][10]
Novèl karya Madelon laènna panèka Emigranten en Andere Verhalen (1933), De Andere Wereld (1934), Vizioen (1934), De Hongertocht (1936), Het Laatste Bedrijf (1937), De Kleine Strijd (1941), Onze Bedienden in Indie (1946), Weerzien in Boedapest (1937), bân Het Schot (1935).
Sombher
[beccè' | beccè' sombher]- ↑ Nieuwenhuys, Rob (1999). Mirror of the Indies (dâlem bhâsa Inggris). Periplus. ISBN 962-593-509-6. OCLC 906863093. kaca 171
- ↑ Bel, Jacqueline; Vaessens, Thomas (2010). Women's writing from the low countries 1880-2010 : an anthology (dâlem bhâsa Inggris). Amsterdam: Amsterdam University Press. ISBN 978-90-485-1187-7. OCLC 707925960. kaca 69
- ↑ Sudibyo (2008). "MEREKA YANG DILUMPUHKAN: CITRA KULI DI DELI DALAM NOVEL BERPACU NASIB DI KEBUN KARET, KULI, DAN DOEKOEN KARYA MADELON SZEKELY-LULOFS". Humaniora UGM. 20 (3). https://journal.ugm.ac.id/jurnal-humaniora/article/view/943 Èaksès tangghâl 18-01-2026
- ↑ Shannon, Thomas F.; Snapper, Johan P. (2004). Janus at the millennium : perspectives on time in the culture of the Netherlands (dâlem bhâsa Inggris). Lanham, Md: University Press of America. ISBN 0-7618-2832-X. OCLC 56501753. kaca. 114
- ↑ Shannon, Thomas F.; Snapper, Johan P. (2004). Janus at the millennium : perspectives on time in the culture of the Netherlands (dâlem bhâsa Inggris). Lanham, Md: University Press of America. ISBN 0-7618-2832-X. OCLC 56501753. kaca 113
- ↑ Gouda, Frances (2007). Dutch cultures overseas : praktik kolonial di Hindia Belanda, 1900-1942. Jakarta: Serambi Ilmu Semesta. ISBN 979-1112-41-X. OCLC 298463405. kaca 249
- ↑ Shannon, Thomas F.; Snapper, Johan P. (2004). Janus at the millennium : perspectives on time in the culture of the Netherlands (dâlem bhâsa Inggris). Lanham, Md: University Press of America. ISBN 0-7618-2832-X. OCLC 56501753. kaca 114 b
- ↑ PROTSCHKY, SUSIE (2008). "Nature, landscape and identity in the Netherlands Indies: Literary constructions of being Dutch in the tropics". Bijdragen tot de Taal-, Land- en Volkenkunde. 164 (1): 13–37. ISSN 0006-2294. Èaksès tangghâl 18-01-2026
- ↑ Anwar, Rosihan (2004). Sejarah kecil "petite histoire" Indonesia. Jakarta:. Jakarta: Penerbit Buku Kompas. ISBN 979-709-141-4. OCLC 62895746. kaca 67
- ↑ developer, medcom id (2019-08-29). "Christine Hakim Kenang Proses Produksi film Tjoet Nja' Dhien". medcom.id. Èaksès tangghâl 18-01-2026