Katherine ḍâri Aragon
| Asmana ḍâlem bhâsa asli | (es) Catalina de Aragón y Castilla | ||
|---|---|---|---|
| Carèta oḍi' | |||
| Èlahèraghi | (es) Catalina de Aragón y Castilla 16 Ḍèsèmber 1485 (Kalender Masehi Gregorius) Alcála de Henares (id) | ||
| Sèdhâ | 7 Jânuwari 1536 Kimbolton Castle (en) | ||
| Penyebab kematian (id) | Heart cancer (en) | ||
| Tempat pemakaman (id) | Peterborough Cathedral (en) | ||
1507 – 1509 | |||
| Data pribadi (id) | |||
| Aghâma | Gereja Katolik Roma (id) | ||
| Warna mata (id) | Biru (id) | ||
| Warna rambut (id) | Strawberry blond hair (en) | ||
| Kalakoan | |||
| Karjâ | Diplomat (id) | ||
| Ordo keagamaan (id) | Third Order of Saint Francis (en) | ||
| Lain-lain (id) | |||
| Gelar bangsawan (id) | Infante of Aragón (en) | ||
| Keluarga (id) | Wangsa Trastámara (id) | ||
| Pasangan nikah (id) | Arthur, Pangeran Wales (id) Henry VIII dari Inggris (id) | ||
| Pottra | stillborn daughter Tudor (1510) (en) Henry, Duke of Cornwall (en) Stillborn son Tudor (en) Henry, Duke of Cornwall (1514) (en) Mary I ḍâri Inggris stillborn daughter Tudor (1518) (en) | ||
| Orèng towa | Fernando II dari Aragón (id) | ||
| Saudara (id) | Isabel dari Asturias (id) | ||
Katherine ḍâri Aragon (Kastilia: Catalina; 16 Dèsèmber 1485– 7 Jânuwari 1536) panèka Rato Èbhuna Raja Inggris ḍâri taon 1509 kantos 1533 mènangka raji partamana Raja Henry VIII sè partama. Sabellunna, Katherine panèka Pottrè Wales mènangka rajina Pangèran Arthur.
Katherine panèka pottrèna Isabella, Ratu Kastilia bân Fernando II, Raja Aragon, duwâ' pangobâsa Spanyol sè kalonta polana makala naghârâ Muslim sè palèng ahèr è Spanyol. Katherine ghi' omor tello taon bâkto èjhuḍu'aghi sareng Pangèran Arthur, ahli wâris tahta Inggris. Katherine akabin è taon 1501, bân Arthur sèḍhâ lèma bulân saterrossa. È taon 1507, Katherine atugas mènangka duta besarra istana Spanyol è Inggris, bân dhâddhi duta besar binè' sè partama è ḍâlem sajârâ Èropa.[1] Katherine terros akabin sareng alè'na Arthur sè ghi' bhuru naè' tahta, Henry VIII, è taon 1509. È ennem bulân è taon 1513, Katherine aperran mènangka bâkkèl pangobâsa è bâkto Henry VIII bâḍâ è Prancis. È bâkto jârèya orèng Inggris mennang è Perang Flodden, sèttong paristiwa sè èdimma Katherine aghâdhuwân perran penting.[2]
È taon 1525, Henry VIII sè la ta' sabbhâr kalabân kabinanna sè ta' ngasèllaghi ana', molaè anḍi' hubungan sareng Anne Boleyn. Demmi akabin sareng Anne, Henry nyoba' mabhâttal kabinnana sareng Katherine, sè dhâddhi panyebbhâb Inggris apèsa sareng Gereja Katolik. Bâkto Paus Clement VII nolak ka'angghuy mabhâttal kabinanna, Henry nantang paus kalabân akta Supremasi è attas urusân-urusân aghâma. È taon 1533, kabinananna Henry bân Katherine ènyataaghi ta' sah, bân Henry akabin sareng Anne è adâ'na pendèta è Inggris, tanpa atanya dâ' Paus. Katherine ta' poron narèma Henry mènangka Kopala Supremasi Gereja Inggris bân ngangghep dhibi'na binèna raja bân rato sè sah, sè bânnya' èkasennengngè orèng bânnya'.[3] Namong, Henry coma ngakonè statussa Katherine mènangka "Putri Wales ranḍhâ," statussa Katherine saamponna lakèna sè partama sèdhâ bân sabellunna akabin sareng Henry. Sa'ampona èyusir ḍâri istana, Katherine ajhâlânaghi odi'na è Kastil Kimbolton bân sèdhâ è dissa' è tangghâl 7 Jânuwari 1536. Pengikut Inggris Katherine nganggep tengghi Katherine bân sèdhâna Katherine aghâbây ra'yatta sossa'.[4]
Sèttong buku kontroversial , The Education of Christian Women karjâ Juan Luis Vives, sè nyarèta'aghi jhâ' bâbinè'an andi' hak ka'angghuy asakola, sè èhosossaghi ghâbây Katherine. Panèka ghâmbhârânna Katherine è pandhânganna ra'yat bân mosona, Thomas Cromwell, ngoca', "Mon bânnè polana jennis kelaminna, Katherine bisa nantang kabbhi pahlawan sejarah."[5] Katherine bisa nyalameddhi odi'na pemberontak sè terlibat è ḍâlem III Hari Mèi demi kalowargana.[6] Katherine jhughân èkaghumi kalabân amolaè program-program sè èjhârbâ'aghi ka'angghuy abhânto orèng mèskèn.[7][6] Katherine panèka pelindung Humanisme Renaisans bân kanca ḍâri sarjana-sarjana Agung Desiderius Erasmus bân Thomas More.[7]
Sombher
[beccè' | beccè' sombher]- ↑ Alison Weir (2000-03-10). The Six Wives of Henry VIII. Internet Archive. Grove Press. ISBN 978-0-8021-3683-1.
- ↑ "Catherine of Aragon". departments.kings.edu. Retrieved 2026-03-31.
- ↑ "BBC History - Catherine of Aragon". www.bbc.co.uk (in Inggris (Britania)). Retrieved 2026-03-31.
- ↑ Lehman, H. Eugene (Harvey Eugene) (2011). Lives of England's reigning and consort queens : England's history through the eyes of its queens. Internet Archive. Bloomington, IN : AuthorHouse. ISBN 978-1-4634-3056-6.
- ↑ Chapuys, Eustace (Imperial Ambassador) (1533). Calendar of State Papers, Spanish IV.
- 1 2 Bietenholz, Peter G.; Deutscher, Thomas Brian, eds. (2008). Contemporaries of Erasmus: a biographical register of the Renaissance and Reformation. Toronto: University of Toronto Press. ISBN 978-0-8020-2575-3.
- 1 2 "Catherine of Aragon - Biography on Bio". www.thebiographychannel.co.uk. Archived from the original on 2012-11-07. Retrieved 2026-03-31.