Ilya Ilyich Mechnikov
Ilya Ilyich Mechnikov (Илья Ильич Мечников, è kennal kèya kalabân Elie Metchnikoff, lahèr è 16 Mei 1845 è Ukraina – sèdhâ è 16 Juli 1916 è Paris) iyâ arèya ahlè mikrobiologi Rusia sè cè’ è kennalla kalabân penelitianna tentang sistem immun. Mechnikov narèma Hadiah Nobel[1] dâlem Fisiologi otabâ kadokteran è 1908, kaangghuy karyana tentang fagositosis.
![]() | |
Asmana ḍâlem bhâsa asli | (ru) Илья Ильич Мечников ![]() |
---|---|
Carèta oḍi' | |
Èlahèraghi | 3 Mèi 1845 (Kalender Masehi Julius) ![]() Ivanivka (en) ![]() ![]() |
Sèdhâ | 2 Juli 1916 (Kalender Masehi Julius) ![]() Paris (id) ![]() ![]() |
Penyebab kematian (id) ![]() | Serangan jantung (id) ![]() ![]() |
Tempat pemakaman (id) ![]() | Paris (id) ![]() ![]() |
Data pribadi (id) ![]() | |
Aghâma | Atèisme ![]() |
Pendidikan | Universitas Georg August Göttingen (id) ![]() Q106947038 ![]() ![]() |
Kalakoan | |
Penasihat doktoral (id) ![]() | Leon Cienkowski (id) ![]() ![]() ![]() |
Spesialisasi (id) ![]() | Imunologi (id) ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Karjâ | Ahli biologi (id) ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Bekerja di (id) ![]() | Institut Pasteur (id) ![]() Odesa University (en) ![]() Imperial St. Petersburg University (en) ![]() Imperial Novorossiia University (en) ![]() ![]() |
Murid (id) ![]() | Danylo Zabolotny (id) ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Karya kreatif (id) ![]() | |
Murid doktoral (id) ![]() | Jules Bordet (id) ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
[[Índex Internacional de Noms de Plantes|Singkatan nama ahli botani (id) ![]() | Metschn. ![]() |
Bhâlâ | |
Pasangan nikah (id) ![]() | Olga Belokopytova (en) ![]() Q130388202 ![]() ![]() |
Orèng towa | Ilya Ivanovich Mechnikov (en) ![]() ![]() ![]() ![]() |
Saudara (id) ![]() | Ivan Ilyich Mechnikov (en) ![]() ![]() ![]() |
Kerabat (id) ![]() | M. L. Nevakhovich (en) ![]() Q18590225 ![]() Maria Kuznetsova (en) ![]() ![]() |
|
Biografi
[beccè' | beccè' sombher]Mechnikov lahèr è sèttong dhisa sè semma’ Kharkov (satèya Kharkiv, Ukraina). Bâkto buku Charles Darwin, Origin of Species, è paterbi’, dhibi’en cè’ terrona ajhâr teori evolusi.
Dhibi’en ajhâr èlmo alam è Universitas Kharkov, ma ampos bâkto kuliah empa’ taonna dâlem bâkto coma duwâ’ taon. Pas dhibi’en mangkat ka Jerman kaangghuy ajhâr èlmo kèbân bahari è Polo Heligoland bân samarèna jârèya è Universitas Giessen, Universitas Gottingen, bân Akademi Munich. Taon 1867, dhibi’en abâli ka Rusia bân è 1870 dhibi’en è angka’ dhâddhi profesor tituler zoologi bân anatomi parbhândhingan è Universitas Odessa.
Binè sè dâ’ adâ’, Ludmilla Feoderovitch sèdhâ è 1873 polana sakè’ tuberkulosis, sèdhâna anyebbâbbaghi Mechnikov depresi bân dhibi’en ngènom opium. Dhibi’en nèka polè è 1875 kalabân binè kaduwâ’na, Olga. Olga ècapo’ tifus è 1880 bân abâli aghâbây Mechnikov depresi.
Dhibi’en pas lèbur kalabân penelitian makrob, sajân sistem immun. È taon 1882, dhibi’en nyorot dâri jebatanna è Universitas Odessa bân majhâghâ laboratorium din dhibi’ è Messinna kaangghuy ajhâr embriologi perbandungan. È dinna’ dhibi’en nemmo larva bintang laut. Teorina cokop radikal, dhibi’en ngoca’ jhâ’ sel dârâ potè bhâkal maancor zat sè a bahaya, ènga’ bakteri.
È 1888 dhibi’en èntar ka Paris bân atemmo kalabân Louis Pasteur. Mechnikov neliti è Institut Pasteur sampè’ akhèr odi’na. dhibi’en matè è 1916 bân toman nolès tello’ buku: mmunity in Infectious Diseases, The Nature of Man, dan The Prolongation of Life: Optimistic Studies.
Kaodi’en awwâl, kalowarga bân sakola
[beccè' | beccè' sombher]Metchnikoff lahèr è dhisa Ivanovka, Kharkov Governorate, di Karajaan Rusia, satèya bâdâ è Kupiansk Raion, wilaya Kharkhiv, è Ukraina. Dhibi’en iyâ arèya ana’ bungso dâri lèma’ satarètanan dâri Ilya Ivanovich Mechnikov, sorang tokang jâgâ è kakaisaran[2]. Embu’na, Emilia Lvovna (Nevakhovich), ana’ dâri tokang nolès Leo Nevakhovich, cè’ apangarona dâ’ pandidigânna, tarotama è sains. Kalowarga Nevakhovich iyâ arèya sorang Yahudi.
Nyama kalowarga Mechnikov iyâ arèya dâri bhâsa romania, polana eppa’na iyâ arèya katoronan dâri Kanselir Yuri Stefanovi, kompoyya Nicolae Milescu Spătarul. Yuri Stefanovich ngallè ka Rusia abhâreng Dimitri Cantemir è 1711 marèna kampanye Peter I sè ennas è Kerajaan Danubian. È dâlem duwâ’ satengnga abad, kalowarga mechnikov neng è St. Petersburg, èdimma nyambhung bhâlâ bi’ kalowarga pangeran Rusia. Oca’ “mech” iyâ arèya andi’ bhâsa Rusia sè salèn dâri bhâsa Romania “spadă" (bheddhâng), sè asalla Spătar (sè nyambi bheddhâng). Kaka’ sè wa’ towa’an Lev dhâddhi ahlè geografi sè kalonta bân sosiolog.
È 1856, Metchnikoff maso’ ka Kharkov Lycée, è ḍimma dhibi’en ngembangngaghi sè èkalèburi neng biologi. È pa yâkèn bi’ embu’na kaangghuy ajhâr èlmo alam kaangghuy dhâddhi ghântè èlmo kadokteran. È 1862 dhibi’en nyoba’ kaangghuy ajhâr biology è Universitas Würzburg, tapè sèsi akademik Jèrman ta’ è molaè è akhèr taon. Metchnikoff ella adaftar è Universitas Kharkiv imperial kaangghuy èlmo alam, dhibi’en ma marè ajhâr empa’ taon è dâlem duwâ’ taon.
Sombher
[beccè' | beccè' sombher]- ↑ Nobel biography, è aksès 14-Mei-2025
- ↑ "Ilya Mechnikov – Biographical". nobelprize.org. Nobel Media AB. è aksès 15-05-2025