Archimedes
![]() | |
Asmana ḍâlem bhâsa asli | (grc) Ἀρχιμήδης ὁ Συρακόσιος ![]() |
---|---|
Carèta oḍi' | |
Èlahèraghi | (grc) Ἀρχιμήδης ![]() <abbr title="Kira-kira (id) ![]() ![]() ancient Syracuse (en) ![]() ![]() |
Sèdhâ | 212 SM ![]() ancient Syracuse (en) ![]() ![]() |
Kalakoan | |
Spesialisasi (id) ![]() | Geometri (id) ![]() ![]() ![]() ![]() |
Karjâ | Matematikawan (id) ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Periode | Periode Helenistik (id) ![]() ![]() |
Karya kreatif (id) ![]() | |
| |
Bhâlâ | |
Ayah (id) ![]() | Fidias (en) ![]() ![]() |

Archimedes ḍâri Sirakusa ((bhâsa Yunani Kuno: Ἀρχιμήδης ὁ Συρακόσιος, translit. Arkhimḗdēs ho Surākósios, har. "Arkhimedes ḍâri Sirakusa"; sakètar 287 SM–212 SM) èngghi panèka sala sèttong matematikawan, fisikawan, insiyur, astronom, bân panemmo sè kasohor ḍâri Yunani.[1]Èpon ajhâr è kottha Alexandria/Iskandariyah (الإسكندرية), Mesir. È bâkto jârèyâ sè dhâddhi raja è Sirakusa panèka Hieron II, kanca semma'na Archimedes. Archimedes è patè'è bân sèttong prajurit Romawi teppa' rampoghân kottha Sirakusa, maskè bâḍâ parènta ḍâri jendral Romawi, Marcellus jhâ' ta'ollè èlokai. Sabâgiyân sajarawan ajhellingnga mènangka sala sèttong matematikawan palèng rajâ èḍâlem sajara, palèng abhâreng bân Newton bân Gauss.
Archimedes nyederhana'aghi Kalkulus bân Analisis moḍèren kalabân nerrapaghi konsèp sè palèng kènè' bân method of exhaustion Ka'aghungan ngaollè bân abhuktèaghi kalabân kettat bânnya' teorèma geometri.[2] Sè tamaso' è ḍâlemma panèka lowas lèngkerran, lowas permukaan bân volume ebbal, lowas elips, lowas èbâbâna parabola, volume segmen paraboloid revolusi, volume segmen hyperboloid revolusi, bân lowas spiral.[3]
Panemmowan
[beccè' | beccè' sombher]Prinsip Archimedes
[beccè' | beccè' sombher]Prinsip Archimedes èngghi panèka hokom fisika sè dhâsar bâgi èlmo mekanika fluida. Prinsip Archimedes nyata'aghi jhâ' gaya ngambâng ka attas sè èberri' ḍâ' bhârâng sè èpakèllem èḍâlem caèran,ponapa sè kèllem sadhâjâna otabâ sabâgiyân, paḍâ bân berrâ'na caèran sè èallè bhârâng kasebbhut bân alako kalabân larjâ' ka attas è tengngana massa ḍâri caèran sè èallè.
Hokom Tuas
[beccè' | beccè' sombher]Maskè bânnè Archimedes sè nemmo tuas, èpon aberri' bhuktè matematis tentang prinsip sè maso' ḍâlem karjâna On the Equilibrium of Planes.[4] Dèskripsi awwâl tentang prinsip tuas ètemmo ḍalèm sèttong karjâna Euclid bân ḍâlem Mechanical Problems sè maso' ḍâlem sakolaan Peripatetik sè noro'è Aristoteles, sè nyerrat ampon èpasambhung bân Archytas.[5]
Baut Archimedes
[beccè' | beccè' sombher]
Baut Archimedes èpoter bân tanang, bân jhughân bisa èghuna'aghi ka'angghuy ngallèaghi aèng ḍâri kennengngan sè lembâ ḍâ' rong-èrong. Baut kasebbhut ghi' èghuna'aghi kantos samangkèn ka'angghuy ngompa caèran bân ghâliyân akadhi bâto-bârâ bân ji-bijiân. Èjellasaghi kalabân Vitruvius, pola prangkat Archimedes panèka beccè'an ḍâri pompa baut sè èghuna'aghi ka'angghuy ngalèrè aèng è taman ghântong Babilonia.[6] Kapal ua' tasè' lu-ghâllu è dhunnya kalabân lèng-balèng baut panèka SS Archimedes, sè èpatoron taon 1839 bân èparèngè asma ka'angghuy ngormat Archimedes bân karjâna ḍâ' baut.[7]
Sombher
[beccè' | beccè' sombher]- ↑ Ready, Susanto. (2007). Ensiklopedi Tokoh Sains. Jakarta: PT Kiblat Buku Utama. 2007 Hal. 14.
- ↑ Jullien, V. (2015), J., Vincent (ed.), "Archimedes and Indivisibles", Seventeenth-Century Indivisibles Revisited, Science Networks. Historical Studies, vol. 49, Cham: Springer International Publishing, pp. 451–457, doi:10.1007/978-3-319-00131-9_18, ISBN 978-3-319-00131-9
- ↑ O'Connor, J.J. Robertson, E.F. (Fèbruwari 1996). [ https://mathshistory.st-andrews.ac.uk/HistTopics/The_rise_of_calculus/ A history of calculus]. University of St Andrews. Aksès (2025–03–11).
- ↑ Finlay, M. (2013). Constructing ancient mechanics Diarsipkan 14 April 2021 di Wayback Machine. [Master's thesis]. University of Glassgow.
- ↑ Rorres, Chris. The Law of the Lever According to Archimedes. Courant Institute of Mathematical Sciences.Arsip. Aksès (2025–03–11).
- ↑ Dalley, Stephanie; Oleson, John Peter (2003). "Sennacherib, Archimedes, and the Water Screw: The Context of Invention in the Ancient World". Technology and Culture. 44 (1).
- ↑ SS Archimedes. wrecksite.eu. Aksès (2025–03–11)
Pranala Lowar
[beccè' | beccè' sombher]![]() |
Wikimedia Commons anḍi' mèḍia sè atopik rèya è Archimedes. |